onsdag 28 januari 2009

Nytt inlägg!

Jag har lagt upp ett nytt inlägg om bland annat John Williams och konstiga ackordföljder på min nya bloggadress http://diversegrubbel.wordpress.com/
Läs det redan igår!

söndag 25 januari 2009

Flyttlasset går

I och med att det här bloggverktyget suger (även om gränssnittet är mycket intuitivt) så flyttar jag. Från och med nu finns jag på WordPress. http://diversegrubbel.wordpress.com/
Eventuella läsare får uppdatera sin bokmärken...

lördag 24 januari 2009

Lionel Richie är i min hjärna...

Jag har haft en låt på hjärnan lite för länge nu, Lionel Ritchies "Hello" (om du klickar på länken riskerar du att drabbas av samma åkomma, men du får också se en grymt kul musikvideo). Det är inte lätt att veta varför viss musik fastnar i huvudet medan annan inte gör det. Som de flesta nog har märkt någon gång behöver det inte vara musik man tycker om. Att ha hört en låt ofta eller att ha lyssnat uppmärksamt verkar inte (för mig) öka sannolikheten att den ska fastna, även bakgrundsmusik som jag inte fokuserar på kan nästla sig in i hjärnan. För någon vecka sedan var jag på ett café som brukar spela "lugna favoriter" i bakgrunden, jag misstänker att det var då jag blev smittad...

Hursomhelst så har jag en teori om varför just den här låten biter sig fast så hårt. Den har en fras i refrängen (den dyker upp två gånger i varje refräng) som är lite ovanlig både harmoniskt och melodiskt (det är framför allt refrängen som snurrar runt i huvudet, versen har jag svårt att minnas även om jag försöker). Varje gång jag hör den här passagen, i verkligheten eller bara inuti huvudet, kliar det liksom lite i hjärnan. Det är lite som ett utslag man inte kan låta bli att klia på, trots att man bara gör det värre. Vad är det då med just den här frasen som skapar klådan?
Jag har skrivit ner passagen med noter och ackordanalys här. Det är i utdragets andra takt som den udda frasen finns. Utdraget i sin tur börjar i refrängens andra takt. Lägg märke till att Bb-ackordet går till ett Am med E i basen (egentligen ett E med kvartsextförhållning) som i sin tur löser upp sig i ett E-dur och hur melodin rör sig kromatiskt från Bb till G#. Låten i ett vidare perspektiv går i a-moll, refrängen börjar som om den vore en kvintgång i någon slags D-dorisk tonalitet, takten innan har haft ackorden Dm och G (jämför med "fly me to the moon" från och med "in other words..."). Jag menar att det är det ovanliga greppet att ha ett Bb istället ett Bm7-5 (eller ett annat tonartseget ackord som kan tolkas som en dominant till E) och motsvarande sänkning av B till Bb i melodin samt den kromatik detta skapar (det är omöjligt att säga vad som kom först) som gör att låten fastnar. Fundera på hur spännande frasen blir med mer traditionell harmonik och melodi:




Det blir inte alls lika roligt.
Jag undrar ibland om det finns någon bra forskning på vad det är som får låtar att fastna i huvudet på folk. Jag borde kolla upp det, man kan ju bli rik...

lördag 17 januari 2009

Vetenskap åt folket!

En sak jag kommer att sakna när jag inte längre är student (om några dagar) är universitetsbiblioteket. Inte bara för att de har nästan alla böcker man skulle vilja läsa och kan beställa de som de inte har. För den som (liksom jag) läser mycket om diverse mer eller mindre vetenskapliga ämnen men inte alltid känner sig nöjd med rapporteringen i illustrerad vetenskap så är det guld värt att kunna gå direkt till källan (som ofta är en eller annan vetenskaplig tidskrift). Detta kan man göra (hemifrån!) beväpnad endast med ett giltigt lånekort från UB, sitt personnummer och möjlighet att ansluta till internet. Det grämer mig att jag inte gjorde det mer när jag hade chansen (det slår mig nu att jag borde gjort det när jag skrev om mars i den förra posten). Eftersom prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter inte riktigt får plats i min budget blev jag glad när jag hittade det här stället. PLoS (public library of science) är en icke vinstdrivande organisation vars långsiktiga mål är att skapa ett öppet arkiv över världens "vetenskapliga och medicinska litteratur", med fri tillgång för alla. Organisationen grundades år 2000 och idag ger man ut 7 olika tidsktifter (framför allt inom biologi och medicin) där allt material är tillgängligt (gratis) på nätet och dessutom ligger under Creative Commons Attribution Licence.
Hur bra som helst.

torsdag 15 januari 2009

Liv på mars?

Michael Mumma (vid NASA) och hans kollegor har upptäckt stora metanutsläpp från vissa punkter på planeten mars yta. Det låter kanske inte så spännande men liknande fenomen på jorden beror på att underjordiska mikroorganismer producerar metangas som en restprodukt. Mumma et al. menar att samma sorts processer kan ligga bakom de marsianska metanutsläppen - med andra ord: utomjordingar!
Visserligen mycket små och någon kilometer under planetens yta, men ändå!
Tyvärr finns även andra möjliga sätt att förklara metanet; geologiska och/eller vulkaniska processer bland annat. Jag väntar med spänning på att någon åker dit med en borr och ser efter...
Tyvärr kommer man inte åt Mumma et al:s artikel i Science (publicerad online 15/1 -09) utan en prenumeration. Här är länken till deras abstract: http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/1165243

Se även:

Live Blogging The Mars Methane Mystery: Aliens At Last? | The Loom | Discover Magazine

http://www.nytimes.com/2009/01/16/science/space/16mars.html?_r=1&partner=permalink&exprod=permalink

http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7829315.stm


http://www.nasa.gov/mission_pages/mars/news/marsmethane.html

söndag 11 januari 2009

Öl behövs tydligen inte...

Öl behövs tydligen inte för att göra musikteori roligt. I Oskarshamns-tidningen av alla publikationer skriver Eva Bergquist Andersson om att man med hjälp av den amerikanska metoden "music mind games" (MMG) ska kunna lära ut musikteori på ett nytt och roligare sätt.
"Metoden Music Mind Games, MMG, går ut på att lära ut musikteori genom lekar och specialdesignade spel. Den blir alltmer populär, och i Danmark införs den i allt fler skolor."
På initiativ av musikläraren Yvonne Gunnebrant har en kurs för musiklärare, kantorer och slikt folk anordnats i mönsterås. Tyvärr har kursen redan hållits, det hade varit intressant att kolla upp vad det här är för någonting, allting som potentiellt kan pigga upp musikteoriundervisningen är värt att titta närmre på. Resultaten av en snabb googlesökning tyder på att detta är någonting som främst är tänkt för yngre barn och inte så mycket för ungdomar, men varför inte låta sig inspireras och hitta på någonting eget...

P.S.
Music Mind Games är en produkt, du måste alltså betala för material, böcker, ev. kurser o.s.v.

lördag 10 januari 2009

Öl och musikteori

Jag har just kommit hem från krogen där jag druckit öl och ätit god, fet mat samt utövat trevligt samkväm med några (snart före detta) klasskamrater. Vi kom att diskutera en hel del musikteori den här kvällen, och ett intressant ämne dök upp:
Relationen mellan dominantackordet och tonikaackordet är densamma som mellan tonikaackordet och subdominantackordet. Detta borde innebära att en förklaring av relationen dominant-tonika som bara tar hänsyn till dessa två funktioners relation till varandra i lika hög grad borde gälla relationen tonika-subdominant. Att en plagal kadens (S - T) låter annorlunda än en halvkadens (T - D) måste sålunda förklaras i ljuset (ljudet?) av ett musikstyckes struktur på en högre nivå och vilka antaganden vi gör utifrån denna struktur. Detta framstår måhända som självklart...
De intressanta frågorna i sammanhanget är vilka strukturella ledtrådar vi använder oss av för att avgöra att vi befinner oss i en viss tonart och vilka strukturer vi själva så att säga pådyvlar musiken i och med att vi förstår att vi befinner oss i en viss tonart. Det är dessa strukturer; de vi finner i den musikaliska ytan och de inre som talar om vad vi ska lyssna efter, som låter oss veta om vi har hört en plagal kadens eller en halvkadens i dominanttonarten.
Det är i resonemang som detta som musikteori börjar bli riktigt intressant. När ämnet blir en undersökning av vad vi gör med gehöret börjar det närma sig psykologi eller kognitionsvetenskap.